FAS Föreningen Aktiva Seniorer i Linköping

Måndagsklubben 2019

 Måndagar kl 14.00 i Missionskyrkan Drottninggatan 22

Entre 50:-/ Icke medlem 60:-

eller alla föreläsningar 200:-(medlem)

Ingen förhandsanmälan



14 Januari

”Högt och lågt” - en blandad musikalisk kompott från visans och musikalens värld.

Det blir en blandning av musikaliska genrer när musikalveteranen och skådespelaren

Richard Carlsohn tar ton, ackompanjerad av Östgötateaterns musiker och kapellmästare Fredrik Ingå. Vi får lyssna till ett urval låtar från musikal - och filmscenen, men också till visor och inslag från vår psalmskatt.


28 januari

Artificiell intelligens (AI) -vad är det och vart är vi på väg ? Självkörande bilar, intelligenta robotar

och datorer som kan lära sig besegra mästarna i Go – nyss var det science fiction-fantasier, nu

förändras vår vardag och våra förväntningar på tekniken. Nya frågor föds. Kan maskinerna bli medvetna om sig själva? Kan teknikens möjligheter på sikt bli en fara för oss? I det här föredraget presenteras hur läget ser ut idag, pågående forskning, och vart utvecklingen är på väg.

Docent Fredrik Heintz är lektor Linköpings universitet. Han är ordförande i Svenska AI-sällskapet,föreståndare för forskarskolan inom Wallenberg AI, Autonomous Systemsand Software Program (WASP) och medlem i EU-kommissionens High Level Expert Group on AI. Hans forskningsområden är artificiell intelligens och autonoma system.


11 februari

Alguvi, Rök och Vedemö – när och hur har våra ortnamn kommit till? När man tittar på en karta i dag ser man bara ortnamnen i en enda tidsdimension. Men om man känner till hur ortnamn uppstår, och vet lite mer om de olika namntyperna, framträder plötsligt en bild med namnen i olika tidslager. På köpet får man då också en berättelse om vår bebyggelsehistoria.

Svante Lagman doktorerade på en avhandling om runor 1990. Han undersökte runorna ur en språklig synvinkel och studerade därför nordisk språkhistoria. I utbildningen ingick även ortnamn, i vilket ämne han skrev sin C-uppsats


25 februari

Solo sister - Vägen till sydpolen Med sin skidexpedition till Sydpolen vintern 2016-2017 slog svenska

Johanna Davidsson världsrekord och blev den snabbaste personen i världen att ta sig tur och retur från Antarktis kust, till dess polpunkt, och tillbaka. Detta innebar en sträcka på 226 mil med en stigning från 190 till 2835 höjdmeter i temperaturer från 8 till 33 minusgrader. För detta tog hon hem titeln som årets Äventyrare 2016 och utmärkelsen The Shackelton Award 2017.

Expeditionen innebar ett stretande skidliv på en snöplatå i ett öde landskap, ofta fyllt med kamp, kval och kyla, som Johanna berättar om hur hon tacklade. Vi får också höra om vad det är som driver henne att gå upp ur en varm sovsäck för att dra en 100 kilos pulka flera dagar i sträck.


11 Mars

Allt om min mamma Åsa Christoffersson, tidigare kultur-redaktör på Östgöta Correspondenten,

berättar om sin mamma, tecknaren Elisabeth Kugelberg Christoffersson, kanske mest känd som illustratör till de älskade Kulla-Gulla böckerna. Men signaturen Elisa illustrerade också veckotidningsnoveller, tecknade mode och rader av omslag till kända ungdomsböcker från beredskapsåren på 1940-talet till det mer socialrealistiska 1970-talet.


25 Mars

Framtidens Linköping Alisa Basic är chef för Plankontoret på Linköpings kommun med ansvar för

kommunens fysiska planering samt mark- och exploateringsverksamhet. Det händer väldigt mycket i

kommunen just nu och med Ostlänkens utbyggnad står vi dessutom inför vår kanske största stadsutveckling någonsin. Ambitionen är att stadsbyggandet i Linköping ska vara berörande och robust samtidigt som vi med innovation flyttar fram gränserna för svenskt samhällsbyggande. Föredragningen

kommer att beröra några av kommunens pågående och kommande stadsutvecklingsprojekt.


8 April

”Järtecken” – om hur 1500-talsmänniskan såg på världen Sofia Gustafsson.

Kometer, norrsken, jordbävningar, drakar, missbildningar och andra märkligheter- ofta uppfattades de som järtecken som varslade om kommande olyckor. I sin 400 sidor långa bok från 1500-talets andra

hälft beskriver kyrkoherden Joen Petri Klint i ord och bild dessa bisarra tecken, deras uppkomst och betydelser. Han försöker finna sambandet mellan dem och efterföljande händelser såsom Johan III:s död och slaget vid Stångebro. Intresset för järtecken delade Klint med sin omvärld, inte minst med det lutherska prästerskapet i Europa. Naturfenomen betraktades av de flesta som en reaktion från Gud på människornas synder i värsta fall ett tecken på den annalkande apokalypsen.

I Järtecken analysera historikern Sofia Gustafsson Klints tidigare förbisedda järteckenbok i ljuset av tidens lutherska föreställningsvärld. Varför skrev Klint boken och hur typiska var berättelserna i boken för sin tid?